fredag 16 oktober 2015

En ganska lång text om guld och varför du vill investera i det.

Vi måste prata om att investera i guld tänker jag.

Helt plötsligt pratas det om guld överallt - men varför gör man det? Och varför just nu? Och - hur gör man för att - som nybörjare - börja investera i guld?

Varför ska man äga guld?

Jag har nedan försökt mig på en enkel lista med de vanligaste skälen till att man vill äga guld.

- För att diversera sin investeringsportfölj (riskspridning)
- Värdesäkring av tillgångar
- Som "försäkring"

Tackor.Lånad bild. Ursprungligen från sajten guldpriset.se
- För att diversera sin investeringsportfölj (riskspridning)
Alltså - det här är så enkelt att jag egentligen nästan inte behöver skriva om det, eller hur? Läser du den här bloggen gör du det antingen A) för att du är släkt med mig och därför solidariskt läser allt jag skriver (det är faktiskt den vanligaste anledningen till att man läser just "medelåldersekonomi") :-) eller B) så är du intresserad av ekonomi på något sätt och hur man kan/bör/ska spara lite pengar i framtiden, antingen för att du är medelålders, ska bli medelålders, eller har varit medelålders (och i det fallet kan rätta mig när jag skriver för konstiga inlägg).

Nåväl - "man lägger inte alla ägg i samma korg". Och det är ungefär vad jag vill ha sagt med den punkten.

- Värdesäkring av tillgångar
Få - om någon ens någon annan - tillgångar än guld äger ett så konstant inneboende värde som guld. Folk som pratar om att investera i guld brukar dra "kostymanekdoten". Ett uns (31,1 gram - ett av de mått man oftast använder för att mäta guld vid prissättning) guld är idag värt ungefär 10.000 kronor - tillräckligt mycket för att kunna köpa en riktigt fin skräddarsydd kostym, med skor och accessoarer. Vad vi vet - eftersom det finns - bl.a. präglat PÅ guldmynt och guldföremål från den tiden - är att i antikens rom räckte ett uns guld till att köpa en ordentligt högkvalitativ skräddarsydd toga inklusive skor (antar att det var typ sandaler) och accessoarer (som ceremoniell hjälm) Vid övergivandet av den svenska guldmyntfoten (som jag skrev om här) var ett uns guld värt tillräckligt mycket för att kunna köpa sig en riktigt fin skräddarsydd kostym (med väst) och skor och accessoarer (som vid den tiden t.ex. var silverskodd spatserkäpp och fickur). Tämligen ett konstant värde således?

Vi kan själva göra oss föreställningen att ett gram guld har varit just guld och vägt just ett gram genom historien hela den här tiden. Två öre hade 1915 samma köpkraft som en krona 2015. En krona har alltså på hundra år tappat 98% av sitt värde. Ett gram guld  1915 är 2015 fortfarande ett gram guld. Ett gram guld kostade år 1915 runt 2 kronor och 50 öre. Idag kostar ett gram guld runt 300 kronor.

Guld "ökar" alltså - enligt klassisk ekonomi - inte i värde (man kan köpa ungefär samma varor för samma värde genom historien för samma mängd guld) - men det _minskar_ inte i värde som valutor. Enligt räkneexemplet ovan - för 2.50 - vad ett gram guld kostade för hundra år sedan - hade du kunnat köpa ungefär ett dussin matbröd och möjligen något hekto smör att bre brödet med. Försök att få ett dussin matbröd och ett hekto smör för 2.50:- idag! Valutans värde har alltså minskat avsevärt - gulds värde har det inte.

Man kan i och för sig undra varför just guld är oöverträffat som värdebevarare och jag skulle kunna hålla låda i säkert en timma med ett föredrag om hur guld bevarats genom historien och är en del av vår historia och... MEN för att punkta ner det:
1) guld är sällsynt och tillgången är ändlig.
2) guld har - genom historien - en hög och stabil efterfrågan.
3) guld försvinner inte - eller faller sönder - som en del andra högt eftertraktade tillgångar (konst t.ex.)


- Som "försäkring"

"Vad menar du med att guld är bra som en finansiell försäkring, Jesper? Kan du försöka förklara det?"
- Guld innebär ingen motpartsrisk.
"???"

Jo, såhär då: Alla stora valutor (ja - och de flesta mindre också - som vår, t.ex.) är under rätt stort internationellt finansiellt tryck. Det här beror på att man har lånat antingen A) till statens konsumtion/förvaltning (pensionssystem, försvarsmateriel etc. Tänk typ "Grekland") eller B) till statens invånares konsumtion (typ för att täcka bankers lån till medborgarnas bostäder, bilar, iPads etc. tänk "Sverige). Ju mer pengar som pumpas in i de här ekonomierna - egentligen - ju mer pengar som trycks i någon av valutorna som används i de här lånen - desto mindre blir valutan värd.

Motpartsrisk definieras som "risken för någon av parterna i ett kontrakt att motparten inte lever upp till kontraktets krav".

Under finanskrisen 2008 lärde sig många - kanske framförallt som handlade i värdepapper - att motpartsrisk kan vara rätt kämpigt - just när pengar helt plötsligt börjar tappa sitt värde. Folk kan helt enkelt inte betala tillbaka sina skulder - i det fall att räntor stiger, värdet på den belånade tillgången sjunker eller efterfrågan på tillgången sjunker så att man inte kan sälja den. Tänk här möjligen "svensk bostadsmarknad" så förstår du lättare. Banken har givetvis en motpartsrisk i att ha lånat ut (mer) pengar till låntagare (som inte kan betala) - men har ändå (en del) av lånet säkrat mot just själva tillgången som säkerhet (banken äger alltså lägenheten - inte den som lånat för att köpa den). Samtidigt har ju låntagaren en ENORM motpartsrisk jämte banken - att de inte ska höja räntorna på lånen, t.ex. eller att införa något slags amorteringskrav, eller något annat som skulle göra att det blev dyrare att betala av lånet. Bägge (både banken och låntagaren) har emellertid en enorm motpartsrisk i staten - som i bankens fall kan komma att behöva lösa ut bankerna - med skattemedel (så som det gjordes i Sverige på 90-talet) och i låntagarens fall att hen inte längre får göra skatteavdrag för sina räntor.

Nåväl - det blev en lång utläggning som nästan är nationalekonomisk - men för att klargöra - att du köper guld medför ingen motpartsrisk - vare sig för dig eller den som säljer.

Guld anses - just för att det inte har någon motpartsrisk - som en försäkring mot:
- (hyper-) inflation
- Deflation (och det ökade finansiella trycket på en valuta det skulle medföra)
- Ekonomisk otrygghet (som på börsen nu - när ingen riktigt vet vad som händer)
- Geopolitisk risk (så som i krig - antingen här eller i närområdet)

Så - just pga det här - att guld är bra som en försäkring i finansiellt oroliga tider - gör nu att det pratas om guld i princip överallt! Alla ekonomiska experter (ja, och sådana som jag - som i princip inte kan något alls) har börjat råda folk till att "ha lite guld i portföljen".

Men hur investerar man i guld?
Man kan givetvis investera i guld på en mängd olika sätt - som att köpa aktier i gruvföretag som ägnar sig åt guldbrytning, satsa på råvarufonder eller ETFer som har guld som ryggrad eller satsa på guldåtervinningsföretag och/eller försäljare. Det finns också ett antal olika tjänster för att investera i guld i valv och sedan kunna plocka ut den i någon praktisk valuta, beroende på var någonstans i världen det är bäst - just då.

En sådan "valv-till-pengar-tjänst" som jag själv använder är BitGold. De är lätta och användarvänliga och de har bl.a. möjligheter till att ha ett mastercard-kort kopplat till guldet du har i valvet. Du köper alltså guld till dagspris - detta lagras i "gram" (eller annan praktisk viktenhet) och sedan - då du ska använda pengarna igen - använder du ditt kort och får ut pengarna fast omräknat i den dagens guldpris. Ganska praktiskt, tycker jag själv.

Några av mynten i min samling
Eller så kör man "Joakim von Anka"-approachen och satsar på "fysiskt ägande" (just det gör jag _också_ själv) - dvs att man faktiskt har guld själv - antingen i hemmet, förvarat i bankfack eller genom någon valvtjänst. Investeringsguld kommer främst i två former - tackor och mynt. Vissa föredrar det ena och vissa det andra. Själv är jag en ekonomiskt rätt försiktig människa som har svårt att välja - så jag kör givetvis även här på "lite av varje". Jag gillar själv - personligen - mynt, och då gärna lite historiska mynt, men det finns de som (och med goda skäl) är rädda för falskmynteri och därför enbart köper tackor, och dessa enbart med originalcertifikat.

Hur man än väljer att handla sitt guld behöver man ju då ha en handlare. I Sverige finns ett fåtal och jag har inte handlat av alla - men jag rekommenderar den här bloggens läsare (varmt) att använda Liberty Silver.



--

Ok. Dags för något slags disclaimer då:

Jag är affiliate till Liberty Silver och BitGold. Jag har inte fått något betalt av någon av dem för att skriva det här inlägget eller något annat inlägg på någon annan blogg någonsin. Klickar du emellertid på länkarna till dem genom det här inlägget och sedan handlar där får jag en liten komission (som i fallet Liberty Silver är en bråkdel av en procent på priset) och i fallet BitGold får du en bonus på (just nu när jag skriver det här) 0.25g guld insatt i det valv du bestämmer dig för att använda.

Jag vill vara tydlig med att jag får de här bonusarna om du klickar vidare från det här inlägget. Jag skrev det å andra sidan inte för att få bonus, utan för att förklara varför det pratas så mycket om guld just nu. Se länkarna mer som ett tips på hur man kan göra snarare än som investeringsrekommendation hur du bör göra - men såhär gör jag. Du är emellertid - som alltid - personligt ansvarig för din egen ekonomi och hur du väljer att investera dina pengar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar