Dagens datum i historien - övergivandet av guldmyntfoten

"Guld är kungarnas pengar; silver är gentlemännens pengar; byteshandel är böndernas pengar, skuld är slavarnas pengar"
- Norm Franz

Idag står det - som "vårt datum i  historien" i diverse kalendrar att "Den 27 september 1931 övergav Sveriges centralbank guldmyntfoten". Men vad är en myntfot - och vad får det för inspel för oss idag - att vi inte längre har en guldmyntfot?

En (guld)myntfot  är det förhållandet (som varje land eller region reglerat i lag) mellan en viktenhet myntmetall och myntets räkneenhet. Jfr. 1£ - "1 pound sterling" - som alltså visar att myntet är gjort av - eller värt - 1 pund (ungefär ett halvkilo) sterlingsilver (silver med renheten av minst .925). Mynt kan i praktiken präglas i en annan metall än myntfoten, men det krävs att de vid erfodran av landets centralbank kan inlösas mot den angivna mängden metall. Ett mynt kan alltså ha ett metallvärde som är skilt från det symboliska värdet i handeln.

Just det här har i Sverige hänt en mängd gånger - då staten har behövt silver (för att till exempel bedriva fälttåg och krig) har det präglats en mängd olika "nödmynt" som - i stället för att innehålla "en daler silver" kom att kallas "riks-daler silver märke" och var präglade i koppar. Just kring 1715-1718 - Karl XII sista år i livet - präglades det mängder av "nödmynt" eller "riksdaler" - som alltså var ett slags "skuldsedel" till staten - där myntet skulle kunna kvittas mot en riktig daler silver. Sen. I framtiden...

(Att det liksom inte riktigt blev så var att de som hade Magdalena Anderssons jobb under Karl XII helt enkelt "glömde bort" att silvret skulle tillbaka till medborgarna - och man fortsatte att pressa "riksdaler" i stället för "daler silver". Då blev det mer pengar till "staten" och de tjänster staten ju utförde åt medborgarna - som att bedriva en krigsmakt. Känns den hähr retoriken igen, förresten, från en del av dagens nationalekonomiska diskussioner? Nåväl: Ett av dessa mynt - från 1716 - hette "Kronan" och det är efter det vår valuta faktiskt till sist heter "krona" i stället för "daler silver" eller "riksdaler")

Den skandinaviska myntunionen (Danmark, Norge och Sverige) införde guldmyntfoten år 1873. Värdet på kronan sattes så att 1 kg guld motsvarade 2 480 kronor. I år har priset pendlat kring 340.000kr/kg.   Kronan var alltså vid guldmyntfotens införande värd nästan 140 gånger mer omräknat i guldpriset.

Ända fram till 1952 angavs det på alla svenska femkronorsedlar "Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å fem kronor med guldmynt enligt lagen om rikets mynt av den 30 maj 1873," trots att denna inlösningsrätt upphört redan 1931. På dagens datum 1931.

Och det är här det hela blir intressant för dig - särskilt om du betänker citatet jag började det här inlägget med.  För hade vi haft en valuta som faktiskt vore backad av ädelmetaller som silver eller guld hade valutan varit oerhört stark. Och väldigt lite känslig för inflation, t.ex. 1 kg guld 1873 var fortfarande 1 kg guld igår och idag och kommer vara imorgon.

För ett par dagar sedan fick du lön. Den fick du ut i kronor. (Eller tja - det fick du inte heller - för du fick ut den i ettor och nollor på ett elektroniskt bankkonto) - men vad du fick ut var liksom inte riktiga pengar. Det var en fordran som du har på banken. En skuldsedel, om man så vill. Precis som femkronorssedlarna fram till 1952. Eller riksdalerna på 1700-talet. Men det är alltså inget "riktigt värde" i det här. Du har en fordran på banken. Som säger sig ha "täckning" för din fordran eftersom de själva har (andra) fordringar på bankens kunder (som bolån) osv.

Men inget av det här är backat av några riktiga tillgångar. Inga riktiga ädelmetaller. En krona är och förblir ett nödmynt. Idag har vi en valuta - "låtsisar" kan vi kalla den - där vi satt ett värde utifrån vad vi kan köpa andra  "låtsasvalutor" för med våra låtsisar. Din lön är alltså i låtsisar.

Jag använder en liten del - men ändå en del av min lön - till att spara i guld i stället.  Idag har jag köpt en 10krona från 1901. Idag var den värd lite drygt 1500 låtsisar.

"Ränta på ränta-effekten" - vad betyder den för dig.

Vad är "ränta på ränta-effekten" och vad betyder den?

Det påstås att den berömde vetenskapsmannen och fysikern Albert Einstein (1879–1955), ni vet snubben bakom den allmänna relativitetsteorin och E=mc^2-formeln, lär ha sagt:

"Ränta-på-ränta-effekten är världens åttonde underverk." 

Han lär också ha sagt:

”Den starkaste kraften i universum är ränta på ränta."

Oavsett om man tror på legenden om Einsteins uttalande (eller ens Einsteins övriga teorier) eller inte lär det vara bra att kunna lite om ränta-på-ränta-effekten. Jag tänkte att jag skulle förklara lite här.

Jo - själva tanken med det här med ränta är givetvis att göra att låna ut (eller spara) pengar i en bank ska vara _lönsamt_ för den som lånar ut (eller sparar). Du bör alltså spara på ett sätt där "pengarna jobbar för dig" som det brukar heta i olika fondpapper och ekonomisk litteratur. Men vad menar egentligen med det? Jag ska försöka förklara med ett exempel:

Om vi säger att jag sparar 100kr om året i 20 år - Egentligen har du nu rent historiskt två sätt att spara pengarna - antingen A) genom att lägga dem i en spargris (vilket inte ger någon ränta alls) eller B) att sätta in dem på något slags sparkonto - t.ex. på din bank, eller att köpa fonder eller så för dem.

I exemplet A ovan - om jag inte har någon ränta alls har jag alltså 2000kr på 20 år. Utväxlingen på kapitalet är alltså i princip negativt (egentligen är det ju +/-0 i nominellt värde - men inflationen har gjort att sparandet är en förlustaffär. Dina pengar det 20 året är inte lika mycket värda som de var vid ditt första sparår.

Räkneexempel: 100kr/år i 20 år med 1% ränta.

Början av år 1: 100
Slutet av år 1: 101 (100*1,01)

Slutet av År 2: 203,01 (101+100*1.01)

(slutet av...)
År 3: 306,0401
År 4: 410,100501
År 5: 515,20150601
År 6: 621,3535210701
År 7: 728,567056280801
År 8: 836,8527268436609
År 9: 946,2212541120451
År 10: 1056,683466653166
År 11: 1168,250301319697
År 12: 1280,932804332894
År 13: 1394,742132376223
År 14: 1509,789553699985 <- Första gången räntan är större än insättningen
År 15: 1625,786449236985
År 16: 1743,044313729355
År 17: 1861,474756866649
År 18: 2000,704252003982
År 19: 2121,711294524021
År 20: 2243,9284074969262 <- Ränta på ränta-effekten motsvarar två gånger insättningen.

Som du ser blir det väldigt snabbt (nåväl - men på 14 år i alla fall) lätt att räkna hem "affären" att spara 100 kronor om året.

Nu är ju både den där hundralappen och en ränta på en procent _väldigt_ teoretiska siffror i det här exemplet - men byt ut räntan mot "ett par" procent (t.ex. genom sparande på ett högräntekonto eller i en räntefond) och en hundring i månaden (såsom i 1200 kronor om året) så ser du att du redan efter bara ett fåtal år har (betydligt) högre ränta på kontot än din insättning.

Ränta på ränta-effekten - illustrerat av Aktiespararna

Omvänt gäller givetvis den här tanken - att räntan (och räntan på räntan) växer tills den till sist är större än kapitalet - även på dina lån. Och här går det fort. Det är därför det är så viktigt att _snabbt_ betala tillbaka lån som kortfristiga privatlån på banken eller sms-lån, som har hög ränta och varje månad. Ränta-på-ränta-effekten växlar snabbt upp skulden och din skuldgraf blir snabbt logaritmisk.

Det gäller - mina vänner - att försöka hålla koll på ränta-på-ränta-effekten!

Tankeexperiment: Kan man spara ihop en miljon?

"Det är inte på de stora inkomsterna man blir miljonär - det är på de låga utgifterna" - gammalt ordspråk eller ibland tillskrivet Ingvar Kamprad.

Vi pratade, några medelålders "gubbar" på jobbet om det här häromdagen - skulle vi kunna _spara_ ihop en miljon? Och skulle vi hinna det före pensionen? Är det över huvud taget möjligt för oss att "hinna bli miljonärer" före pensionen? Och vad kräver det för uppoffringar?

Jag fyllde 40 för några veckor sedan, så jag har ungefär 25 år kvar till pensionen. Och så började jag räkna om det faktiskt gick att spara ihop en miljon. Idén till min sparmodell fick jag av blogg-grannen cornucopia som skrev ett (lätt ironiskt) inlägg om hur det skulle gå till att spara ihop till kontantinsatsen till en villa i Stockholmsområdet. Där lanserar han idén om att det inte är omöjligt - bara man sparar regelbundet. 100 kr åt gången. Men varje dag.

Och där började jag tänka till. Jag är alltså 40. Jag har ett förhållandevis hyfsat välbetalt jobb. Jag bor sammanboende med min "tjänsteförrättande fru/motsv." (som hon så kärleksfullt brukar kallas). Jag har två barn som bor hos oss varannan vecka. Men skulle jag kunna spara ihop en miljon innan pensionen?

100kr gånger 365 dagar (jag vet att vissa år är skottår, men jag har inte räknat med det) gånger 25 år = 912500 kr.

Lägger man dessutom till någon form av ränta på sparandet känns det klart inom räckhåll. För en sådan som jag - med de här förutsättningarna.

Alla människor har olika förutsättningar. Jag har två barn. En del fasta (men i nuläget rätt låga) kostnader för boende. Mat och elkonsumtion varierar lite över året, och som de flesta av oss vill jag spara både "ifall något akut händer" och "till semestern". Med de här kostnaderna tror jag emellertid att jag _ändå_ kan lyckas spara ihop till en miljon innan pension. Och det handlar om att minska konstnaderna.

Kan jag minska på min konsumtion med 100 kr om dagen?

Jag snusar. Ungefär en dosa om dagen. Och jag har gjort det rätt länge. Skulle jag kunna sluta med det sparar jag kanske 40-50 kronor om dagen (beroende på vilket snus jag skulle köpt i stället). Jag äter ofta lunch ute på jobbet - eller handlar den i våran "mat på jobbet"-kyl. Äter jag istället medhavd mat i låda blir det många tior billigare. (Lunchpriserna omkring min arbetsplats ligger på mellan 75 och 85 kronor).

Givetvis vill jag inte att min sparande ska gå ut över andra. Jag vill t.ex. inte missunna övriga familjen en trevlig semesterresa på semestern - men den ligger redan i min "personliga budget".

Jag vill givetvis fortsätta att köpa kläder och grejer till mina barn och i ungefär samma takt som tidigare. Jag vill givetvis ge hondendär (min tjänsteförrättande fru, motsv.) presenter eller blommor ibland. Sparandet får inte bli en hämsko för livet. Jag sparar ju pengar för att leva gott - inte lever för att spara gott.

Samtidigt - de där 100 kr/dag känns inte omöjliga. Om jag lyckas sluta snusa. Och om jag lyckas laga mat oftare hemma till luncherna på jobbet. Men jag tror att det krävs disciplin. Både för att sluta konsumera (inte minst snuset) och att man faktiskt inte ersätter en sorts konsumtion med en annan.

Men det känns inte omöjligt?

 Jag tänker mig därför pröva på att göra oktober till en prövomånad. Jag ska försöka sluta snusa och jag ska försöka laga mat hemma och för varje dag jag lyckats hålla upp snuset och samtidigt lagat mat hemma för jag över 100kr från mitt privatkonto till mitt sparkonto. Jag antar att jag kommer att få skäl att hålla Er uppdaterade med hur DET går.

Under tiden jobbar jag på med den där miljonen.

Martin Armstrong - The forecaster

Det är mycket om olika "profetior" och prognoser i den ekonomiska pressen och diskussionen just nu. Ofta handlar det om olika cykler som på olika sätt återupprepar sig. Inom den judiska mytologin pratar man om "Shemitah" - en cykel om 7 år, där olika civilisationer och ekonomier kan förutspås uppgångar och fall.

En annan teori - som får rätt mycket mediautrymme nu är den av Martin Armstrong lanserade "PI-cykelteorin". Den går i korthet ut på att ekonomins uppgång och fall följer 3141 dagar (enligt numret för PI) och han han har  t ex lyckats pricka in börskraschen 1987 flera år i förväg.

Armstrong nämns i princip överallt i ekonomisk  press just nu och många är de som lyssnar på (och har sällat sig till) hans teorier. I svensk TV gick det för några veckor sedan den här dokumentären om honom:





Jag har svårt att bestämma mig för om Armstrong är ett (missförstått och av lagen misshandlat) geni eller om han är en (sällsynt framgångsrik) skojare. En sak jag delar med honom är emellertid hans intresse för historiska guldmynt.

Vad som är helt säkert är att slutet av september och början av oktober kan bli väldigt spännande att följa på börserna - då både ett "pi-datum" närmar sig (i början av oktober -I dokumentären så nämns "sovereign debt big bang") och en "Shemtiah" närmar sig (från ungefär idag och två veckor framåt).

"Kan du ge några börstips?"

Jag jobbar två jobb - ett heltidsjobb på ett "typ IT"-jobb och ett som "tidvis tjänstgörande" inom försvarsmakten. Well - det där är ju inte så intressant för Er, men vad jag vill ha sagt är att jag "jobbar inte med aktier och ekonomisk rådgivning". Trots det får jag ibland frågor om just ekonomi från olika arbetskamrater. Senast igår hade jag en diskussion med en kollega som kom uppsmygande till mitt skrivbord:

- Eh... Du som håller på med aktier och sådär... Kan du ge något bra tips på nåt som 'går snabbt' och som man kan bli rik på?

Jag blev lite ställd men svarade efter bästa förmåga:

- Fingerprint cards. Om du hade köpt dem igår.

Fingerprint cards steg igår sisådär 20% på en dag på börsen. Ett riktigt hopp. Efter att tidigare i somras varit uppe och nosat på all time high och sedan dykt som en sten. Hade man köpt in sig när aktien hade som sämst kurs - för någon vecka sedan - och hade kvar den igår hade det blivit en skön slant.

Problemet är att ingen av oss vet när just fingerprint cards blir "hett" igen eller när det är dags att köpa eller sälja aktier. Det GÅR inte att ge några hållfasta tips, helt enkelt. Därför kommer här mina egna erfarenheter (som är mer att beteckna som "anekdotiska exempel" snarare än "facit för hur man investerar" - jag delar med mig av mina erfarenheter, men vill inte ge dig förslag på hur DU ska förvalta DINA pengar - ok?)

1: Spara lite varje månad i aktier. Om det så är 100 kronor, är det 100 kronor mer än du sparat om du går runt och väntar på "klippet". Sätt undan ett sparkapital _i början_ av varje löneperiod, typ den 26/27 sisådär, då du gör dina aktie- och fondaffärer. (Jag kommer i ett senare inlägg tillbaka till hur du kan investera just 100kr i aktier - även om aktien i sig själv kostar mer än 100 kr).

2: Spara det du har kvar i slutet av månaden! När du har pengar - investera dem.

3: Investerar man när man har pengar - och lite varje månad - kommer du i princip alltid att kunna "pricka in botten" på aktier. Förr eller senare vänder just de aktier DU investerat i uppåt igen, och då äger du redan den aktien, vilket garanterar att du "är med på tåget när det händer".

4: Läs på om de företag du köper aktier i. Läs alla rapporter. Sök på nätet. Gör hemläxan. Investera i företag du vet något om och - helst har en relation till på något sätt. (Handlar du kläder på HM - köp aktier i HM. Handlar du mat på ICA - köp aktier i ICA etc.). Köp aktier _du_ tror på och bara i företag _du_ tror på. Företag som har en affärsidé du förstår och kan relatera till - det kommer att göra det enklare att förstå de där rapporterna du kommer läsa.

5: Sprid riskerna! När du köper aktier - lägg inte alla pengar på _en_ aktie. Försök sprida riskerna genom att investera i olika företag, i olika branscher och gärna på olika marknader. Känner du att du kan för lite _kan_ du köpa fonder - men de kan bli dyra (om du t.ex. går till din bank och säger att du vill handla fonder kommer bankens "rådgivare" - som egentligen är "fondsäljare" att rekommendera dig att köpa bankens egna fonder - de får han nämligen högst säljkommission på - och det kan sluta med att du köpt på dig en fond som tar flera % av fondinnehavet i "förvaltningsavgift") - så även om du "bara" köper fonder - läs på!

6: Ha tålamod. Att investera på börsen gör man som en sparform. Det bästa sättet att få pengar att växa på börsen är att äga sina aktier och fonder över tid. (Ett räkneexempel - sätter du in 100 kronor idag - och med en ränta/avkastning/utdelning på låt oss säga 5% - kommer du efter 10 år att ha fördubblat din insättning med "ränta på ränta-effekten". Sätter du in 100 kr _varje år_  kommer du redan det sjätte året att få mer i avkastning/ränta/utdelning på kontot än vad du sätter in varje år.) Enträgen vinner!