En ganska lång text om guld och varför du vill investera i det.

Vi måste prata om att investera i guld tänker jag.

Helt plötsligt pratas det om guld överallt - men varför gör man det? Och varför just nu? Och - hur gör man för att - som nybörjare - börja investera i guld?

Varför ska man äga guld?

Jag har nedan försökt mig på en enkel lista med de vanligaste skälen till att man vill äga guld.

- För att diversera sin investeringsportfölj (riskspridning)
- Värdesäkring av tillgångar
- Som "försäkring"

Tackor.Lånad bild. Ursprungligen från sajten guldpriset.se

- För att diversera sin investeringsportfölj (riskspridning)
Alltså - det här är så enkelt att jag egentligen nästan inte behöver skriva om det, eller hur? Läser du den här bloggen gör du det antingen A) för att du är släkt med mig och därför solidariskt läser allt jag skriver (det är faktiskt den vanligaste anledningen till att man läser just "medelåldersekonomi") :-) eller B) så är du intresserad av ekonomi på något sätt och hur man kan/bör/ska spara lite pengar i framtiden, antingen för att du är medelålders, ska bli medelålders, eller har varit medelålders (och i det fallet kan rätta mig när jag skriver för konstiga inlägg).

Nåväl - "man lägger inte alla ägg i samma korg". Och det är ungefär vad jag vill ha sagt med den punkten.

- Värdesäkring av tillgångar
Få - om någon ens någon annan - tillgångar än guld äger ett så konstant inneboende värde som guld. Folk som pratar om att investera i guld brukar dra "kostymanekdoten". Ett uns (31,1 gram - ett av de mått man oftast använder för att mäta guld vid prissättning) guld är idag värt ungefär 10.000 kronor - tillräckligt mycket för att kunna köpa en riktigt fin skräddarsydd kostym, med skor och accessoarer. Vad vi vet - eftersom det finns - bl.a. präglat PÅ guldmynt och guldföremål från den tiden - är att i antikens rom räckte ett uns guld till att köpa en ordentligt högkvalitativ skräddarsydd toga inklusive skor (antar att det var typ sandaler) och accessoarer (som ceremoniell hjälm) Vid övergivandet av den svenska guldmyntfoten (som jag skrev om här) var ett uns guld värt tillräckligt mycket för att kunna köpa sig en riktigt fin skräddarsydd kostym (med väst) och skor och accessoarer (som vid den tiden t.ex. var silverskodd spatserkäpp och fickur). Tämligen ett konstant värde således?

Vi kan själva göra oss föreställningen att ett gram guld har varit just guld och vägt just ett gram genom historien hela den här tiden. Två öre hade 1915 samma köpkraft som en krona 2015. En krona har alltså på hundra år tappat 98% av sitt värde. Ett gram guld  1915 är 2015 fortfarande ett gram guld. Ett gram guld kostade år 1915 runt 2 kronor och 50 öre. Idag kostar ett gram guld runt 300 kronor.

Guld "ökar" alltså - enligt klassisk ekonomi - inte i värde (man kan köpa ungefär samma varor för samma värde genom historien för samma mängd guld) - men det _minskar_ inte i värde som valutor. Enligt räkneexemplet ovan - för 2.50 - vad ett gram guld kostade för hundra år sedan - hade du kunnat köpa ungefär ett dussin matbröd och möjligen något hekto smör att bre brödet med. Försök att få ett dussin matbröd och ett hekto smör för 2.50:- idag! Valutans värde har alltså minskat avsevärt - gulds värde har det inte.

Man kan i och för sig undra varför just guld är oöverträffat som värdebevarare och jag skulle kunna hålla låda i säkert en timma med ett föredrag om hur guld bevarats genom historien och är en del av vår historia och... MEN för att punkta ner det:
1) guld är sällsynt och tillgången är ändlig.
2) guld har - genom historien - en hög och stabil efterfrågan.
3) guld försvinner inte - eller faller sönder - som en del andra högt eftertraktade tillgångar (konst t.ex.)


- Som "försäkring"

"Vad menar du med att guld är bra som en finansiell försäkring, Jesper? Kan du försöka förklara det?"
- Guld innebär ingen motpartsrisk.
"???"

Jo, såhär då: Alla stora valutor (ja - och de flesta mindre också - som vår, t.ex.) är under rätt stort internationellt finansiellt tryck. Det här beror på att man har lånat antingen A) till statens konsumtion/förvaltning (pensionssystem, försvarsmateriel etc. Tänk typ "Grekland") eller B) till statens invånares konsumtion (typ för att täcka bankers lån till medborgarnas bostäder, bilar, iPads etc. tänk "Sverige). Ju mer pengar som pumpas in i de här ekonomierna - egentligen - ju mer pengar som trycks i någon av valutorna som används i de här lånen - desto mindre blir valutan värd.

Motpartsrisk definieras som "risken för någon av parterna i ett kontrakt att motparten inte lever upp till kontraktets krav".

Under finanskrisen 2008 lärde sig många - kanske framförallt som handlade i värdepapper - att motpartsrisk kan vara rätt kämpigt - just när pengar helt plötsligt börjar tappa sitt värde. Folk kan helt enkelt inte betala tillbaka sina skulder - i det fall att räntor stiger, värdet på den belånade tillgången sjunker eller efterfrågan på tillgången sjunker så att man inte kan sälja den. Tänk här möjligen "svensk bostadsmarknad" så förstår du lättare. Banken har givetvis en motpartsrisk i att ha lånat ut (mer) pengar till låntagare (som inte kan betala) - men har ändå (en del) av lånet säkrat mot just själva tillgången som säkerhet (banken äger alltså lägenheten - inte den som lånat för att köpa den). Samtidigt har ju låntagaren en ENORM motpartsrisk jämte banken - att de inte ska höja räntorna på lånen, t.ex. eller att införa något slags amorteringskrav, eller något annat som skulle göra att det blev dyrare att betala av lånet. Bägge (både banken och låntagaren) har emellertid en enorm motpartsrisk i staten - som i bankens fall kan komma att behöva lösa ut bankerna - med skattemedel (så som det gjordes i Sverige på 90-talet) och i låntagarens fall att hen inte längre får göra skatteavdrag för sina räntor.

Nåväl - det blev en lång utläggning som nästan är nationalekonomisk - men för att klargöra - att du köper guld medför ingen motpartsrisk - vare sig för dig eller den som säljer.

Guld anses - just för att det inte har någon motpartsrisk - som en försäkring mot:
- (hyper-) inflation
- Deflation (och det ökade finansiella trycket på en valuta det skulle medföra)
- Ekonomisk otrygghet (som på börsen nu - när ingen riktigt vet vad som händer)
- Geopolitisk risk (så som i krig - antingen här eller i närområdet)

Så - just pga det här - att guld är bra som en försäkring i finansiellt oroliga tider - gör nu att det pratas om guld i princip överallt! Alla ekonomiska experter (ja, och sådana som jag - som i princip inte kan något alls) har börjat råda folk till att "ha lite guld i portföljen".

Men hur investerar man i guld?
Man kan givetvis investera i guld på en mängd olika sätt - som att köpa aktier i gruvföretag som ägnar sig åt guldbrytning, satsa på råvarufonder eller ETFer som har guld som ryggrad eller satsa på guldåtervinningsföretag och/eller försäljare. Det finns också ett antal olika tjänster för att investera i guld i valv och sedan kunna plocka ut den i någon praktisk valuta, beroende på var någonstans i världen det är bäst - just då.

En sådan "valv-till-pengar-tjänst" som jag själv använder är BitGold. De är lätta och användarvänliga och de har bl.a. möjligheter till att ha ett mastercard-kort kopplat till guldet du har i valvet. Du köper alltså guld till dagspris - detta lagras i "gram" (eller annan praktisk viktenhet) och sedan - då du ska använda pengarna igen - använder du ditt kort och får ut pengarna fast omräknat i den dagens guldpris. Ganska praktiskt, tycker jag själv.

Några av mynten i min samling

Eller så kör man "Joakim von Anka"-approachen och satsar på "fysiskt ägande" (just det gör jag _också_ själv) - dvs att man faktiskt har guld själv - antingen i hemmet, förvarat i bankfack eller genom någon valvtjänst. Investeringsguld kommer främst i två former - tackor och mynt. Vissa föredrar det ena och vissa det andra. Själv är jag en ekonomiskt rätt försiktig människa som har svårt att välja - så jag kör givetvis även här på "lite av varje". Jag gillar själv - personligen - mynt, och då gärna lite historiska mynt, men det finns de som (och med goda skäl) är rädda för falskmynteri och därför enbart köper tackor, och dessa enbart med originalcertifikat.

Hur man än väljer att handla sitt guld behöver man ju då ha en handlare. I Sverige finns ett fåtal och jag har inte handlat av alla - men jag rekommenderar den här bloggens läsare (varmt) att använda Liberty Silver.



--

Ok. Dags för något slags disclaimer då:

Jag är affiliate till Liberty Silver och BitGold. Jag har inte fått något betalt av någon av dem för att skriva det här inlägget eller något annat inlägg på någon annan blogg någonsin. Klickar du emellertid på länkarna till dem genom det här inlägget och sedan handlar där får jag en liten komission (som i fallet Liberty Silver är en bråkdel av en procent på priset) och i fallet BitGold får du en bonus på (just nu när jag skriver det här) 0.25g guld insatt i det valv du bestämmer dig för att använda.

Jag vill vara tydlig med att jag får de här bonusarna om du klickar vidare från det här inlägget. Jag skrev det å andra sidan inte för att få bonus, utan för att förklara varför det pratas så mycket om guld just nu. Se länkarna mer som ett tips på hur man kan göra snarare än som investeringsrekommendation hur du bör göra - men såhär gör jag. Du är emellertid - som alltid - personligt ansvarig för din egen ekonomi och hur du väljer att investera dina pengar.

Uppdatering

Efter mitt förra inlägg, som faktiskt lästes av några stycken, fick jag tipset att göra något åt färgsättningen på bloggen. Jag pillade således om layouten lite och hoppas att det numer är lite lättare att följa medelåldersekonomi.

Nåväl - det händer saker. Och jag tänkte att jag - inte bara skulle lära Er nya grejer - utan faktiskt komma med lite återkoppling på "hur det går" angående vad jag skrev om i det här inlägget - kort sagt: svaret på frågan "när kommer vi över och har 'poolparty' i din pengabinge?" :-)

När jag behövt motivation har jag kollat in betalningarna i bank-appen.

Det går ganska bra. Jag var riktigt skakig de första dagarna utan snus och mådde illa. Jag hade hjärtklappning och sömnrubbningar, men efter några dagar lade sig abstinenserna. Och jag såg snabbt resultat - och då blir det här lite en process där "framgång föder framgång", för genom att sluta snusa och genom att laga lunchlåda till jobbet sparar jag (tror jag ju) 100kr om dagen. Och jag har satt in 100kr om dagen som jag har lyckats med att _både_ A) inte snusa och B) tagit med lunchlåda i stället för att äta på lunchrestaurang.

Och det där blir väldigt motiverande. När man ser hur pengarna växer på sparkontot - och varje dag blir man lätt taggad att fortsätta.

Varje gång jag känt att jag vill ha en snus (det har utan någon som helst jämförelse varit det svåraste jag gjort i livet - att sluta snusa!) - har jag tagit fram min bank-app i mobiltelefonen och kollat. När jag sedan sett att jag faktiskt sparar pengar (och den här månaden mer än någonsin tidigare under livet) kontinuerligt - bara genom att låta bli att snusa känns det givetvis enklare.

Det här har faktiskt gått såpass bra under de senaste veckorna att sparande just nu är den största posten i min månadsbudget. Det har gått om "återkommande utbetalningar" som räkningar, avgifter och välgörenhet (jag och barnen har ett fadderbarn i Malawi) och är mångdubbelt högre än t.ex posten "mat", "nöje" och "försäkringar" - tillsammans.

I min bank-app ser jag vad jag lägger pengar på - just nu på sparande.

Så - förr snarare än senare - badbyxor på, så kör vi några längder bland slantarna! :)

Lite såhär tänker jag mig framtiden... Joakim Von Anka-style.

Dagens datum i historien - övergivandet av guldmyntfoten

"Guld är kungarnas pengar; silver är gentlemännens pengar; byteshandel är böndernas pengar, skuld är slavarnas pengar"
- Norm Franz

Idag står det - som "vårt datum i  historien" i diverse kalendrar att "Den 27 september 1931 övergav Sveriges centralbank guldmyntfoten". Men vad är en myntfot - och vad får det för inspel för oss idag - att vi inte längre har en guldmyntfot?

En (guld)myntfot  är det förhållandet (som varje land eller region reglerat i lag) mellan en viktenhet myntmetall och myntets räkneenhet. Jfr. 1£ - "1 pound sterling" - som alltså visar att myntet är gjort av - eller värt - 1 pund (ungefär ett halvkilo) sterlingsilver (silver med renheten av minst .925). Mynt kan i praktiken präglas i en annan metall än myntfoten, men det krävs att de vid erfodran av landets centralbank kan inlösas mot den angivna mängden metall. Ett mynt kan alltså ha ett metallvärde som är skilt från det symboliska värdet i handeln.

Just det här har i Sverige hänt en mängd gånger - då staten har behövt silver (för att till exempel bedriva fälttåg och krig) har det präglats en mängd olika "nödmynt" som - i stället för att innehålla "en daler silver" kom att kallas "riks-daler silver märke" och var präglade i koppar. Just kring 1715-1718 - Karl XII sista år i livet - präglades det mängder av "nödmynt" eller "riksdaler" - som alltså var ett slags "skuldsedel" till staten - där myntet skulle kunna kvittas mot en riktig daler silver. Sen. I framtiden...

(Att det liksom inte riktigt blev så var att de som hade Magdalena Anderssons jobb under Karl XII helt enkelt "glömde bort" att silvret skulle tillbaka till medborgarna - och man fortsatte att pressa "riksdaler" i stället för "daler silver". Då blev det mer pengar till "staten" och de tjänster staten ju utförde åt medborgarna - som att bedriva en krigsmakt. Känns den hähr retoriken igen, förresten, från en del av dagens nationalekonomiska diskussioner? Nåväl: Ett av dessa mynt - från 1716 - hette "Kronan" och det är efter det vår valuta faktiskt till sist heter "krona" i stället för "daler silver" eller "riksdaler")

Den skandinaviska myntunionen (Danmark, Norge och Sverige) införde guldmyntfoten år 1873. Värdet på kronan sattes så att 1 kg guld motsvarade 2 480 kronor. I år har priset pendlat kring 340.000kr/kg.   Kronan var alltså vid guldmyntfotens införande värd nästan 140 gånger mer omräknat i guldpriset.

Ända fram till 1952 angavs det på alla svenska femkronorsedlar "Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å fem kronor med guldmynt enligt lagen om rikets mynt av den 30 maj 1873," trots att denna inlösningsrätt upphört redan 1931. På dagens datum 1931.

Och det är här det hela blir intressant för dig - särskilt om du betänker citatet jag började det här inlägget med.  För hade vi haft en valuta som faktiskt vore backad av ädelmetaller som silver eller guld hade valutan varit oerhört stark. Och väldigt lite känslig för inflation, t.ex. 1 kg guld 1873 var fortfarande 1 kg guld igår och idag och kommer vara imorgon.

För ett par dagar sedan fick du lön. Den fick du ut i kronor. (Eller tja - det fick du inte heller - för du fick ut den i ettor och nollor på ett elektroniskt bankkonto) - men vad du fick ut var liksom inte riktiga pengar. Det var en fordran som du har på banken. En skuldsedel, om man så vill. Precis som femkronorssedlarna fram till 1952. Eller riksdalerna på 1700-talet. Men det är alltså inget "riktigt värde" i det här. Du har en fordran på banken. Som säger sig ha "täckning" för din fordran eftersom de själva har (andra) fordringar på bankens kunder (som bolån) osv.

Men inget av det här är backat av några riktiga tillgångar. Inga riktiga ädelmetaller. En krona är och förblir ett nödmynt. Idag har vi en valuta - "låtsisar" kan vi kalla den - där vi satt ett värde utifrån vad vi kan köpa andra  "låtsasvalutor" för med våra låtsisar. Din lön är alltså i låtsisar.

Jag använder en liten del - men ändå en del av min lön - till att spara i guld i stället.  Idag har jag köpt en 10krona från 1901. Idag var den värd lite drygt 1500 låtsisar.

"Ränta på ränta-effekten" - vad betyder den för dig.

Vad är "ränta på ränta-effekten" och vad betyder den?

Det påstås att den berömde vetenskapsmannen och fysikern Albert Einstein (1879–1955), ni vet snubben bakom den allmänna relativitetsteorin och E=mc^2-formeln, lär ha sagt:

"Ränta-på-ränta-effekten är världens åttonde underverk." 

Han lär också ha sagt:

”Den starkaste kraften i universum är ränta på ränta."

Oavsett om man tror på legenden om Einsteins uttalande (eller ens Einsteins övriga teorier) eller inte lär det vara bra att kunna lite om ränta-på-ränta-effekten. Jag tänkte att jag skulle förklara lite här.

Jo - själva tanken med det här med ränta är givetvis att göra att låna ut (eller spara) pengar i en bank ska vara _lönsamt_ för den som lånar ut (eller sparar). Du bör alltså spara på ett sätt där "pengarna jobbar för dig" som det brukar heta i olika fondpapper och ekonomisk litteratur. Men vad menar egentligen med det? Jag ska försöka förklara med ett exempel:

Om vi säger att jag sparar 100kr om året i 20 år - Egentligen har du nu rent historiskt två sätt att spara pengarna - antingen A) genom att lägga dem i en spargris (vilket inte ger någon ränta alls) eller B) att sätta in dem på något slags sparkonto - t.ex. på din bank, eller att köpa fonder eller så för dem.

I exemplet A ovan - om jag inte har någon ränta alls har jag alltså 2000kr på 20 år. Utväxlingen på kapitalet är alltså i princip negativt (egentligen är det ju +/-0 i nominellt värde - men inflationen har gjort att sparandet är en förlustaffär. Dina pengar det 20 året är inte lika mycket värda som de var vid ditt första sparår.

Räkneexempel: 100kr/år i 20 år med 1% ränta.

Början av år 1: 100
Slutet av år 1: 101 (100*1,01)

Slutet av År 2: 203,01 (101+100*1.01)

(slutet av...)
År 3: 306,0401
År 4: 410,100501
År 5: 515,20150601
År 6: 621,3535210701
År 7: 728,567056280801
År 8: 836,8527268436609
År 9: 946,2212541120451
År 10: 1056,683466653166
År 11: 1168,250301319697
År 12: 1280,932804332894
År 13: 1394,742132376223
År 14: 1509,789553699985 <- Första gången räntan är större än insättningen
År 15: 1625,786449236985
År 16: 1743,044313729355
År 17: 1861,474756866649
År 18: 2000,704252003982
År 19: 2121,711294524021
År 20: 2243,9284074969262 <- Ränta på ränta-effekten motsvarar två gånger insättningen.

Som du ser blir det väldigt snabbt (nåväl - men på 14 år i alla fall) lätt att räkna hem "affären" att spara 100 kronor om året.

Nu är ju både den där hundralappen och en ränta på en procent _väldigt_ teoretiska siffror i det här exemplet - men byt ut räntan mot "ett par" procent (t.ex. genom sparande på ett högräntekonto eller i en räntefond) och en hundring i månaden (såsom i 1200 kronor om året) så ser du att du redan efter bara ett fåtal år har (betydligt) högre ränta på kontot än din insättning.

Ränta på ränta-effekten - illustrerat av Aktiespararna

Omvänt gäller givetvis den här tanken - att räntan (och räntan på räntan) växer tills den till sist är större än kapitalet - även på dina lån. Och här går det fort. Det är därför det är så viktigt att _snabbt_ betala tillbaka lån som kortfristiga privatlån på banken eller sms-lån, som har hög ränta och varje månad. Ränta-på-ränta-effekten växlar snabbt upp skulden och din skuldgraf blir snabbt logaritmisk.

Det gäller - mina vänner - att försöka hålla koll på ränta-på-ränta-effekten!

Tankeexperiment: Kan man spara ihop en miljon?

"Det är inte på de stora inkomsterna man blir miljonär - det är på de låga utgifterna" - gammalt ordspråk eller ibland tillskrivet Ingvar Kamprad.

Vi pratade, några medelålders "gubbar" på jobbet om det här häromdagen - skulle vi kunna _spara_ ihop en miljon? Och skulle vi hinna det före pensionen? Är det över huvud taget möjligt för oss att "hinna bli miljonärer" före pensionen? Och vad kräver det för uppoffringar?

Jag fyllde 40 för några veckor sedan, så jag har ungefär 25 år kvar till pensionen. Och så började jag räkna om det faktiskt gick att spara ihop en miljon. Idén till min sparmodell fick jag av blogg-grannen cornucopia som skrev ett (lätt ironiskt) inlägg om hur det skulle gå till att spara ihop till kontantinsatsen till en villa i Stockholmsområdet. Där lanserar han idén om att det inte är omöjligt - bara man sparar regelbundet. 100 kr åt gången. Men varje dag.

Och där började jag tänka till. Jag är alltså 40. Jag har ett förhållandevis hyfsat välbetalt jobb. Jag bor sammanboende med min "tjänsteförrättande fru/motsv." (som hon så kärleksfullt brukar kallas). Jag har två barn som bor hos oss varannan vecka. Men skulle jag kunna spara ihop en miljon innan pensionen?

100kr gånger 365 dagar (jag vet att vissa år är skottår, men jag har inte räknat med det) gånger 25 år = 912500 kr.

Lägger man dessutom till någon form av ränta på sparandet känns det klart inom räckhåll. För en sådan som jag - med de här förutsättningarna.

Alla människor har olika förutsättningar. Jag har två barn. En del fasta (men i nuläget rätt låga) kostnader för boende. Mat och elkonsumtion varierar lite över året, och som de flesta av oss vill jag spara både "ifall något akut händer" och "till semestern". Med de här kostnaderna tror jag emellertid att jag _ändå_ kan lyckas spara ihop till en miljon innan pension. Och det handlar om att minska konstnaderna.

Kan jag minska på min konsumtion med 100 kr om dagen?

Jag snusar. Ungefär en dosa om dagen. Och jag har gjort det rätt länge. Skulle jag kunna sluta med det sparar jag kanske 40-50 kronor om dagen (beroende på vilket snus jag skulle köpt i stället). Jag äter ofta lunch ute på jobbet - eller handlar den i våran "mat på jobbet"-kyl. Äter jag istället medhavd mat i låda blir det många tior billigare. (Lunchpriserna omkring min arbetsplats ligger på mellan 75 och 85 kronor).

Givetvis vill jag inte att min sparande ska gå ut över andra. Jag vill t.ex. inte missunna övriga familjen en trevlig semesterresa på semestern - men den ligger redan i min "personliga budget".

Jag vill givetvis fortsätta att köpa kläder och grejer till mina barn och i ungefär samma takt som tidigare. Jag vill givetvis ge hondendär (min tjänsteförrättande fru, motsv.) presenter eller blommor ibland. Sparandet får inte bli en hämsko för livet. Jag sparar ju pengar för att leva gott - inte lever för att spara gott.

Samtidigt - de där 100 kr/dag känns inte omöjliga. Om jag lyckas sluta snusa. Och om jag lyckas laga mat oftare hemma till luncherna på jobbet. Men jag tror att det krävs disciplin. Både för att sluta konsumera (inte minst snuset) och att man faktiskt inte ersätter en sorts konsumtion med en annan.

Men det känns inte omöjligt?

 Jag tänker mig därför pröva på att göra oktober till en prövomånad. Jag ska försöka sluta snusa och jag ska försöka laga mat hemma och för varje dag jag lyckats hålla upp snuset och samtidigt lagat mat hemma för jag över 100kr från mitt privatkonto till mitt sparkonto. Jag antar att jag kommer att få skäl att hålla Er uppdaterade med hur DET går.

Under tiden jobbar jag på med den där miljonen.

Martin Armstrong - The forecaster

Det är mycket om olika "profetior" och prognoser i den ekonomiska pressen och diskussionen just nu. Ofta handlar det om olika cykler som på olika sätt återupprepar sig. Inom den judiska mytologin pratar man om "Shemitah" - en cykel om 7 år, där olika civilisationer och ekonomier kan förutspås uppgångar och fall.

En annan teori - som får rätt mycket mediautrymme nu är den av Martin Armstrong lanserade "PI-cykelteorin". Den går i korthet ut på att ekonomins uppgång och fall följer 3141 dagar (enligt numret för PI) och han han har  t ex lyckats pricka in börskraschen 1987 flera år i förväg.

Armstrong nämns i princip överallt i ekonomisk  press just nu och många är de som lyssnar på (och har sällat sig till) hans teorier. I svensk TV gick det för några veckor sedan den här dokumentären om honom:





Jag har svårt att bestämma mig för om Armstrong är ett (missförstått och av lagen misshandlat) geni eller om han är en (sällsynt framgångsrik) skojare. En sak jag delar med honom är emellertid hans intresse för historiska guldmynt.

Vad som är helt säkert är att slutet av september och början av oktober kan bli väldigt spännande att följa på börserna - då både ett "pi-datum" närmar sig (i början av oktober -I dokumentären så nämns "sovereign debt big bang") och en "Shemtiah" närmar sig (från ungefär idag och två veckor framåt).

"Kan du ge några börstips?"

Jag jobbar två jobb - ett heltidsjobb på ett "typ IT"-jobb och ett som "tidvis tjänstgörande" inom försvarsmakten. Well - det där är ju inte så intressant för Er, men vad jag vill ha sagt är att jag "jobbar inte med aktier och ekonomisk rådgivning". Trots det får jag ibland frågor om just ekonomi från olika arbetskamrater. Senast igår hade jag en diskussion med en kollega som kom uppsmygande till mitt skrivbord:

- Eh... Du som håller på med aktier och sådär... Kan du ge något bra tips på nåt som 'går snabbt' och som man kan bli rik på?

Jag blev lite ställd men svarade efter bästa förmåga:

- Fingerprint cards. Om du hade köpt dem igår.

Fingerprint cards steg igår sisådär 20% på en dag på börsen. Ett riktigt hopp. Efter att tidigare i somras varit uppe och nosat på all time high och sedan dykt som en sten. Hade man köpt in sig när aktien hade som sämst kurs - för någon vecka sedan - och hade kvar den igår hade det blivit en skön slant.

Problemet är att ingen av oss vet när just fingerprint cards blir "hett" igen eller när det är dags att köpa eller sälja aktier. Det GÅR inte att ge några hållfasta tips, helt enkelt. Därför kommer här mina egna erfarenheter (som är mer att beteckna som "anekdotiska exempel" snarare än "facit för hur man investerar" - jag delar med mig av mina erfarenheter, men vill inte ge dig förslag på hur DU ska förvalta DINA pengar - ok?)

1: Spara lite varje månad i aktier. Om det så är 100 kronor, är det 100 kronor mer än du sparat om du går runt och väntar på "klippet". Sätt undan ett sparkapital _i början_ av varje löneperiod, typ den 26/27 sisådär, då du gör dina aktie- och fondaffärer. (Jag kommer i ett senare inlägg tillbaka till hur du kan investera just 100kr i aktier - även om aktien i sig själv kostar mer än 100 kr).

2: Spara det du har kvar i slutet av månaden! När du har pengar - investera dem.

3: Investerar man när man har pengar - och lite varje månad - kommer du i princip alltid att kunna "pricka in botten" på aktier. Förr eller senare vänder just de aktier DU investerat i uppåt igen, och då äger du redan den aktien, vilket garanterar att du "är med på tåget när det händer".

4: Läs på om de företag du köper aktier i. Läs alla rapporter. Sök på nätet. Gör hemläxan. Investera i företag du vet något om och - helst har en relation till på något sätt. (Handlar du kläder på HM - köp aktier i HM. Handlar du mat på ICA - köp aktier i ICA etc.). Köp aktier _du_ tror på och bara i företag _du_ tror på. Företag som har en affärsidé du förstår och kan relatera till - det kommer att göra det enklare att förstå de där rapporterna du kommer läsa.

5: Sprid riskerna! När du köper aktier - lägg inte alla pengar på _en_ aktie. Försök sprida riskerna genom att investera i olika företag, i olika branscher och gärna på olika marknader. Känner du att du kan för lite _kan_ du köpa fonder - men de kan bli dyra (om du t.ex. går till din bank och säger att du vill handla fonder kommer bankens "rådgivare" - som egentligen är "fondsäljare" att rekommendera dig att köpa bankens egna fonder - de får han nämligen högst säljkommission på - och det kan sluta med att du köpt på dig en fond som tar flera % av fondinnehavet i "förvaltningsavgift") - så även om du "bara" köper fonder - läs på!

6: Ha tålamod. Att investera på börsen gör man som en sparform. Det bästa sättet att få pengar att växa på börsen är att äga sina aktier och fonder över tid. (Ett räkneexempel - sätter du in 100 kronor idag - och med en ränta/avkastning/utdelning på låt oss säga 5% - kommer du efter 10 år att ha fördubblat din insättning med "ränta på ränta-effekten". Sätter du in 100 kr _varje år_  kommer du redan det sjätte året att få mer i avkastning/ränta/utdelning på kontot än vad du sätter in varje år.) Enträgen vinner!

Hej och välkommen!

Hej och välkommen till en ny blogg. Här skriver jag om hur det är att vara medelålders (med sambo, barn, lån kvar på bostadsrättslägenhet, aktivt familjeliv och fritid) och hur jag tänker kring ekonomi, både vad det gäller personlig ekonomi (med sparande för mig själv och familjen) och mer nationellt och internationellt.

Hoppas att du ska hitta något här på bloggen som du gillar och tycker är värdefullt för dig.