Tankeexperiment: Kan man spara ihop en miljon?

"Det är inte på de stora inkomsterna man blir miljonär - det är på de låga utgifterna" - gammalt ordspråk eller ibland tillskrivet Ingvar Kamprad.

Vi pratade, några medelålders "gubbar" på jobbet om det här häromdagen - skulle vi kunna _spara_ ihop en miljon? Och skulle vi hinna det före pensionen? Är det över huvud taget möjligt för oss att "hinna bli miljonärer" före pensionen? Och vad kräver det för uppoffringar?

Jag fyllde 40 för några veckor sedan, så jag har ungefär 25 år kvar till pensionen. Och så började jag räkna om det faktiskt gick att spara ihop en miljon. Idén till min sparmodell fick jag av blogg-grannen cornucopia som skrev ett (lätt ironiskt) inlägg om hur det skulle gå till att spara ihop till kontantinsatsen till en villa i Stockholmsområdet. Där lanserar han idén om att det inte är omöjligt - bara man sparar regelbundet. 100 kr åt gången. Men varje dag.

Och där började jag tänka till. Jag är alltså 40. Jag har ett förhållandevis hyfsat välbetalt jobb. Jag bor sammanboende med min "tjänsteförrättande fru/motsv." (som hon så kärleksfullt brukar kallas). Jag har två barn som bor hos oss varannan vecka. Men skulle jag kunna spara ihop en miljon innan pensionen?

100kr gånger 365 dagar (jag vet att vissa år är skottår, men jag har inte räknat med det) gånger 25 år = 912500 kr.

Lägger man dessutom till någon form av ränta på sparandet känns det klart inom räckhåll. För en sådan som jag - med de här förutsättningarna.

Alla människor har olika förutsättningar. Jag har två barn. En del fasta (men i nuläget rätt låga) kostnader för boende. Mat och elkonsumtion varierar lite över året, och som de flesta av oss vill jag spara både "ifall något akut händer" och "till semestern". Med de här kostnaderna tror jag emellertid att jag _ändå_ kan lyckas spara ihop till en miljon innan pension. Och det handlar om att minska konstnaderna.

Kan jag minska på min konsumtion med 100 kr om dagen?

Jag snusar. Ungefär en dosa om dagen. Och jag har gjort det rätt länge. Skulle jag kunna sluta med det sparar jag kanske 40-50 kronor om dagen (beroende på vilket snus jag skulle köpt i stället). Jag äter ofta lunch ute på jobbet - eller handlar den i våran "mat på jobbet"-kyl. Äter jag istället medhavd mat i låda blir det många tior billigare. (Lunchpriserna omkring min arbetsplats ligger på mellan 75 och 85 kronor).

Givetvis vill jag inte att min sparande ska gå ut över andra. Jag vill t.ex. inte missunna övriga familjen en trevlig semesterresa på semestern - men den ligger redan i min "personliga budget".

Jag vill givetvis fortsätta att köpa kläder och grejer till mina barn och i ungefär samma takt som tidigare. Jag vill givetvis ge hondendär (min tjänsteförrättande fru, motsv.) presenter eller blommor ibland. Sparandet får inte bli en hämsko för livet. Jag sparar ju pengar för att leva gott - inte lever för att spara gott.

Samtidigt - de där 100 kr/dag känns inte omöjliga. Om jag lyckas sluta snusa. Och om jag lyckas laga mat oftare hemma till luncherna på jobbet. Men jag tror att det krävs disciplin. Både för att sluta konsumera (inte minst snuset) och att man faktiskt inte ersätter en sorts konsumtion med en annan.

Men det känns inte omöjligt?

 Jag tänker mig därför pröva på att göra oktober till en prövomånad. Jag ska försöka sluta snusa och jag ska försöka laga mat hemma och för varje dag jag lyckats hålla upp snuset och samtidigt lagat mat hemma för jag över 100kr från mitt privatkonto till mitt sparkonto. Jag antar att jag kommer att få skäl att hålla Er uppdaterade med hur DET går.

Under tiden jobbar jag på med den där miljonen.